- för att min vilja och längtan är så stark
- för att när det gör som ondast så kommer jag ihåg så många ögon som efter en vecka ändrat färg o fått liv i sig igen, så många böjda ryggar som efter en veckas ransakan kan räta på sig igen för det inte var deras börda dom bar.
Jag glömmer bort detta ibland och hamnar i en svacka när allt är svart och verkligen djup, då vill jag inte ha någon kontakt med nån i och med att jag ser dom svarta hål så kan jag också mer och mer andas djupare när jag hamnat i dom.
Det jag tar med mig från denna vecka är: TRE DJUPA ANDETAG när jag behöver en liten pause för att fråga mig själv VAD KÄNNER JAG OCH VAD GÖR JAG MED DET.